Hur högt flyger getingar
•
Bålgeting
Bålgeting (Vespa crabro)[1] är den största samhällsbyggande getingen i Europa. Den bygger sitt bo främst i ihåliga ekar och andra lövträd, men kan också bo i människors byggnader. Den äter större och mindre insekter, och tillfredsställer sitt sockerbehov främst genom att dricka sav från lövträd.[2]
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Drottningen är 25 till 35 millimeter lång, medan övriga kaster är något mindre, arbetarna 18 till 24 mm, och hanarna 21 till 28 millimeter[2] De har kloförsedda tarser och kraftiga käkar.[3] Precis som hos alla andra gaddsteklar är det bara honorna (drottningarna och arbetarna) som har gadd.[4]
Färgteckningen går i gula, rödbruna och mörkbruna toner. Den rödbruna färgen är mest framträdande på bakhuvud, mellankropp och bakkroppens främsta segment.[2]
Det finns flera färgformer som skiljer sig något åt i färgteckningen. I Norden förekommer oftast en mörk färgform med gul clypeus (munsköld)[a], enfärgad mörkbru
•
Getingar är fascinerande insekter som tillhör familjen Vespoidea, vilken också omfattar bin och myror. Det finns sociala getingar, det vill säga arter av getingar som bygger bon och lever i sociala samhällen precis som myror och tambin/honungsbin. Till exempel bålgeting och vanlig geting. Med en drottning, arbetare (sterila honor) och hanar. Många arter av getingar är dock solitära, dvs att de lever ensamma, exempelvis krukmakargeting och så har vi några getingar som precis som göken snyltar eller parasiterar på andra getingars bon. Det finns över 5 000 arter av getingar över hela världen och 51 arter i Sverige, från de lummiga grönområdena i tempererade zoner till de varma och fuktiga tropikerna.
Alla getingar är rovdjur och spelar en viktig roll i att reglera populationerna av de insekter de äter, inklusive sådana som vi människor ibland uppfattar som skadedjur. Getingar är oumbärliga i ekosystemet, inte bara som naturliga bekämpare av skadedjur utan också som pollinatörer. När
•
Sociala getingars livsförlopp
Getinghonan, drottningen, som blev befruktad föregående höst, kommer fram på våren efter att ha övervintrat på en skyddad plats. Hon börjar ganska omgående bygga ett nytt bo med en stomme av tuggat träd. Inuti det nya trähöljet bygger hon upp celler där hon lägger ett ägg i varje cell.
Ur äggen kläcks larver som drottningen föder upp med nektar och kött i olika former (oftast insekter) som hon samlat. Efter några veckor förpuppas larverna, och pupporna kläcks efter ytterligare någon/några veckor. De individer som kläcks är sterila honor, som kallas för arbetare.
Arbetarna tar nu över drottningens uppgifter att bygga vidare på boet och att utfodra larverna. Drottningen koncentrerar sig nu enbart på att producera ägg. Är det en varm och inte alltför fuktig sommar kan boet och därmed individantalet i boet bli stort.
Mot slutet av säsongen, när dagsljuset blir kortare, ser drottningen till att det föds individer av både hanligt och honligt kön. De nyklä