Kremering hur länge
•
Kremering
Enligt den svenska begravningslagen skall antingen jordbegravning eller kremering ske snarast möjligt, och allra senast en månad efter dödsfallet. I samma lag fastslås också att den avlidnes önskan om kremering och gravsättning bör följas såvitt det är möjligt.
Den allra första kremationen i Sverige skedde den 15 oktober 1887, då stoftet efter disponent Ernst Kjellerstedt i Örebro kremerades i en provisorisk likbränningsanstalt. Men förr var det vanligt med likbränning i hela Skandinavien – den hedniska tron var att ”elden befriade anden från köttet”. Men i takt med att kristendomen spred sig så upphörde dessa seder med tiden.
7 saker du bör känna till om kremering
- Nästan åtta av tio kremeras idag i Sverige. Procentuellt sett är det bara Japan som har fler kremeringar.
- För att en kremering, eller eldbegängelse som det också kallas, ska kunna ske måste först Skatteverket ha utfärdat ett dödsbevis.
- Senast en månad efter ett dödsfall måste antingen jordbegravning
•
Kremering
En kremering ska enligt begravningslagen ske senast 30 dagar efter dödsfallet. Kistan med den avlidne kremeras vanligtvis två till tre dagar efter begravningsceremonin, men om dödsboet önskar kan kremeringen ske före.
Det förekommer också kremering utan att begravningsceremoni har genomförts eller kommer att genomföras.
Plats för kremering
Kremeringen sker på en av Stockholms stads krematorier: Råcksta krematorium i Vällingby eller Skogskyrkogårdens nya krematorium i Enskede.
Kontakta krematoriet om du som anhörig vill delta vid kremeringen av en närstående. Begravningsbyrån kan hjälpa till med kontakten.
Hämta ut en urna efter kremeringen
Efter kremering förvaras urnan på krematoriet. Ska gravsättning ske på kyrkogård eller begravningsplats i Stockholms kommun eller på Norra begravningsplatsen i Solna, ordnar kyrkogård
•
Jordbegravning eller kremering
Med jordbegravning menas att kistan med den avlidne sänks ner i en grav. Kremation eller eldbegängelse som det ibland kallas, innebär att kistan med den avlidne bränns och askan gravsätts vid ett senare tillfälle.
Det är i första hand den avlidnes önskan som styr valet om jordbegravning eller kremering. Om ingen känd önskan finns är det de anhörigas beslut. Det kan vara svårt att ta ett sådant beslut som anhörig, därför är det bra om önskemål blir nedtecknade i t ex i Livsarkivet.
Kremering är idag den vanligaste begängelseformen, under 2019 var 82% kremationsbegravningar.
Oavsett om det är jord- eller kremationsbegravning behövs alltid en kista.Kremering
Kremering innebär att kroppen bränns till aska. Det är idag den vanligaste begängelseformen i Sverige. Efter kremeringen samlas askan ihop och hålls inlåst antingen på krematoriet eller på den kyrkogård där gravsättningen