Aln hur lång

  • Hur lång är en tum
  • Gamla mått aln
  • Hur lång är en famn i cm
  • aln hur lång

    • •

    Gamla mått och vikter

    Copyright © Hans Högman 2020-06-24

    Allmänt

    Gamla mått och vikter kan ställa till huvudbry för dagens människor. Om man tittar på bouppteckningar, gamla brev och dokument, äldre litteratur etc stöter man ofta på dessa gamla måttangivelser. Det kan då vara av intresse att veta vad de motsvarar i dagens måttsystem.Äldre mått utgår ofta från olika kroppsdelar, fot, tum, armslängd etc. Detta innebar dock att måtten ej blev så exakta. Men det finns vissa faktiska förhållanden som att foten är en 1/6-del av en människas längd.Följande mått utgår från kroppen:Famn:Måttet från långfingerspetsen på vänster hand till höger hands långfingerspets då båda armarna är utsträckta så långt som möjligtAln:Längden från armbågen till lillfingerspetsenFot:Längden från hälen till spetsen av stortånTvärhand:Bredden över handens fyra fingrarTum:Bredden över tummenFingerbredd:Bredden över ett finger, vanligen långfingretEnligt gammal uppfattning skall en människas hela längd

    •

    Äldre svenska måttenheter
    längd-, yt-, vikt-, rymdmått
    efter Engström 1883, Nusvensk ordbok och Nationalencykolpedin (NE)
     subjects/enheter.htm

    Till UKF:s Första sida      Måttenheter-Tabellformat_1737    Förklaring-1756   

     
    LängdmåttÅren 1665 - 1855   Meter
    1 g:l mil (lantmil)= 18000 alnar = 36000 fot = 10 689,0
    1 fjärdingsväg = 1/4 mil = 2672 
    1 famn = 3 alnar = 1,781 
    1 aln = 2 fot= 0,594 
    1 fot = 2 kvarter = 0,297 
    1 kvarter = 6 tum = 0,149 
    1 tum = 12 linjer = 0,025 
    1 linje
    		= 0,002

     
    Åren 1855 - 1880
    		   Meter
    1 rev = 10 stänger= 29,69
    1 stång = 10 fot = 2,969 
    1 fot = 10 tum 

    •

    Hur lång är din aln?

    Avsändaren var vävexperten Marie Ekstedt Bjersing som var sugen på att tillsammans med Emma göra en linneöverdel på likartat sätt som den skulle ha gjorts i det förindustriella bondesamhället. Om Marie vävde tyget – i skumrask och med hemspunnet garn – kanske Emma kunde klippa till och sy som förr, utan att använda moderniteter som elljus, strykjärn och måttband?

    – Vi går igång på sånt här båda två, säger Emma entusiastiskt idag, ett år senare, där hon står hemma i Djura med den färdiga bleka linneöverdelen vilande över armen.
    – Jag sa ja förstås.

    Man kunde tro att vi har mätt på samma sätt genom tiderna. Men så är det ju inte.

    Måttbandet till exempel, det följsamt böjbara, uppfanns någon gång på 1810-talet även om det skulle dröja betydligt längre innan det slog igenom på bred front. Och måttenheten meter, som är så självklar för oss, blev inte officiellt längdmått i Sverige förrän 1878, då folkskolor och myndigheter envist fick börja m