Hur lever renskötare

  • Vad gör en renskötare
  • Renskötsel samer
  • Är rennäringen lönsam
  • hur lever renskötare

    • •

    Rennäringen

    Bildspel

    Renkalv

    Varje ren har en ägare och varje renägare har sitt specifika märke. Foto: Fia Kaddik

    Renkalv

    Varje ren har en ägare och varje renägare har sitt specifika märke. Foto: Fia Kaddik

    Lättläst version av sidan

    Renskötsel är en central och mycket betydelsefull näring i det samiska samhället. Den är inte bara ett sätt att hitta en inkomst - den är också bärare av en lång kulturell tradition och en samisk identitet.

    Renskötseln är intimt sammankopplad med den samiska kulturen och har traditioner mycket långt bakåt i tiden. Den har under tusentals år utvecklats från jakt på vildren till dagens renskötsel. Än i dag är det naturen som styr rennäringens rytm eftersom renen går på naturbete året runt. Det fria naturbetet är en förutsättning för en ekologiskt hållbar rennäring med långsiktigt friska djur. Människan/renskötaren är den som måste ta hänsyn till renen och naturen och inte tvärtom. Renskötarens uppgift är att vara renen

    •

    Rennäringen

    Ungefär en tiondel av Sveriges samer är aktiva renskötare. För att få vara renskötare måste man enligt rennäringslagen vara medlem i en sameby. Samebyn utgör både en ekonomisk samarbetsform och ett bestämt landområde. Inom området får medlemmar i samebyn bedriva renskötsel. I delar av området får medlemmarna dessutom fiska och jaga. Samer i fjällsamebyarna flyttar mellan fjäll och skog eller kust, medan samer i skogssamebyar är stationära i skogsområden. Renskötselrätten grundar sig på begreppet urminnes hävd. Det är en äganderätt som förvärvats genom att man under lång tid brukat marken utan att någon hindrat en.

    Renskötseln är grunden i den samiska kulturen och renskötaren är utifrån detta inte bara företagare, utan även bärare och förvaltare av ett kulturarv. Att lämna renskötseln kan vara väldigt svårt, eftersom man då ofta lämnar även å framtida generationers vägnar. 

    I filmen berättar Marianne Gråik om effekterna av att lämna renskötseln: 

    &nb

    •

    Renen som skördemaskinAV ÖJE DANELLEtt mångtusenårigt beroende av renen har lett till ett näringsfång som även moderna samer vill hålla fast vid. Dagens samer får bara en liten del av sin utkomst från renskötsel. Majoriteten lever i andra yrken, och även de som sysslar med rennäring har ofta andra inkomster. Men renen är fortfarande central i det samiska samhället. Förklaringen ligger i den avgörande roll som renen har haft för människors överlevnad i norr och därmed för den samiska kulturen och identiteten. Genom renen har de vidsträckta och karga markerna kunnat bebos. Och många gånger under historiens lopp har samerna och deras förfäder klarat sig genom att hitta på nya sätt att använda renen. En annan förklaring är att samernas ursprungliga rätt till land och vatten i dag är knuten till renskötseln. Husdjursskötsel eller fångst?Renskötselns existens i vårt moderna samhälle blir inte lättare av att övriga svenskar i allmänhet inte förstår vad renskötsel innebär. Ibland ses den som