Hur många friskolor är
•
Senast uppdaterad: 2024-05-24
Under läsåret 2023/24 gick nästan var tredje gymnasieelev i friskola. För grundskolan var andelen 16,3 procent. Andelen elever som går i friskolor har vuxit sedan 90-talet.
Antalet elever som väljer att gå på en fristående gymnasieskola har ökat kraftigt, från drygt 5 000 elever i början av 1990-talet till 116 000 elever under läsåret 2023/24. I grundskolan syns samma trend. I mitten av 1990-talet gick drygt 17 000 elever i grundskolan på en friskola. Under läsåret 2023/24 var antalet 180 000 elever. Antalet elever varierar med storleken på ålderskullarna vilket gör att andelen är ett bättre mått för att studera utvecklingen över tid.
Friskolereformen som kom 1992 hade till syfte att införa ett system där samma villkor skulle gälla både för kommunala skolor och för friskolor. Detta innebar bland annat att eleverna kunde finansiera sin skolgång i en friskola med den kommunala skolpengen vilket tidigare inte varit möjligt. Sedan införandet har antalet
•
Allt fler elever i grund- och gymnasieskolan går i en fristående skola
Friskolesektorns utveckling och omfattning
Andelen elever i fristående grundskolan har ökat från 14 procent läsåret 2013/14 till 16 procent läsåret 2022/23. Andelen elever i fristående gymnasieskolor ökade under samma tidsperiod från 26 till 31 procent.
– De senaste tio årens elevtillväxt i grund- och gymnasieskolan har till stor del fångats upp av de fristående skolorna, säger Sanna Vent, undervisningsråd på Skolverket. Hon tillägger att de kommande åren ser utvecklingen ut att stanna av och elevantalet förväntas minska, vilket kan bidra till en ökad konkurrens om eleverna i vissa delar av landet.
Elevernas möjlighet att välja skola skiljer sig mellan olika delar av landet
Resultat i rapporten visar att elevernas möjlighet att välja skola skiljer sig mycket mellan olika delar av landet. I storstäder och storstadsnära kommuner är mer än var fjärde grundskola och hälften av gymnasieskolorna fristående. Samtid
•
– En sänkt skolpeng och vinstförbud för friskolor kommer skapa enorma problem för kommunerna. Enligt en uppskattning riskerar varannan friskola att läggas ned och det blir kommunernas ansvar att ta hand om deras elever, säger Andreas Åström, näringspolitisk chef på Almega:
– Man kan fråga sig hur Västerås stad på kort sikt ska kunna ta emot 2 193 elever eller hur Helsingborg ska bereda skolplats åt ytterligare 1 742 grundskoleelever?
Mot bakgrund av Socialdemokraternas förslag om sänkt skolpeng och vinstförbud för friskolor, har Almega undersökt vilka konsekvenser en nedlagd eller kraftigt reducerad fristående skolbransch skulle få, något som hittills inte gjorts. Med en sänkt skolpeng och ett vinstförbud kommer en stor del av de fristående skolorna inte längre att vara lönsamma. Och med lönsamheten försvinner även förutsättningar för att bedriva någon verksamhet.
– Det är folkbokföringskommunen som ansvarar för att skolplikten uppfylls. Enligt våra uppskattningar kom