Hur sker människans
•
Tonårshjärnan – mer känsla än förnuft?
Under tonårstiden sker det många förändringar i livet. Alla kommer i puberteten och kroppen förändras mycket. Även hjärnan utvecklas under den här tiden. Med hjälp av avbildningstekniker har forskarna visat att ungdomars hjärnor har områden där nya synapser bildas snabbt och mognar fortare medan det i andra områden bildas färre synapser och nätverk. Hjärnbarken, som består av grå substans, är indelad i lober och mognar från nackloben och framåt. Pannloben som ansvarar för våra mest avancerade kognitiva funktioner, det vill säga planering, förstånd och beslutsfattande, mognar sist och fortsätter utvecklas tills vi är i 25-30 årsåldern.
Känslorna styr
Hjärnbarken är som tjockast hos flickor vid 11 års ålder och hos pojkar vid 12 år. Efter det sker en minskning av den grå substansen medan den vita substansen ökar. Den vita substansen innehåller buntar av nervtrådar som sköter kommunikationen mellan hjärnbarkens nervceller. Den grå substans
•
Kolets kretslopp och människans påverkan
Faktablad
Grundämnet kol, med kemisk beteckning C, finns i allt levande och kolets kretslopp pågår hela tiden.
Publicerad 20 sep, 2023 • Uppdaterad 19 jan, 2024 • 6 min att läsa
Click here for English version
För att få energi bryter vi ner kolbaserade ämnen och andas ut koldioxid (CO2). Utan kol skulle vi människor och allt annat levande på jorden helt enkelt inte fungera.
Precis som vattnet cirkulerar kolet i naturen. De två centrala delarna i kolets kretslopp är fotosyntes och förbränning. Solen driver kolets kretslopp och via fotosyntesen binds koldioxiden in som kolatomer i växterna. Det kallas kolinlagring.
Fotosyntesen går till så här: I luften finns koldioxid. Gröna växter tar upp koldioxiden och tillsammans med energi från solen och vatten (som växten suger upp med hjälp av sina rötter) omvandlar växterna koldioxid till glukos som ger näring till växten. Det bildas också syre som växten släpper ut.
•
Människans påverkan på klimatet
I stort sett alla klimatforskare är eniga om att den accelererande klimatförändring vi ser i dag kommer från mänskliga aktiviteter. Vi saknar heltäckande kunskaper om klimatsystemet, men den förstärkta växthuseffekten och den globala uppvärmningen är ett faktum. Våra utsläpp rubbar naturens balans idag, och ännu mer i framtiden.
Nu ser vi effekterna av det vi gjorde på 1900-talet
Den temperaturökning vi ser idag är resultatet av de utsläpp som skett historiskt. Vi har hittills bara sett en del av den uppvärmning som den förstärkta växthuseffekten under 1900-talet kommer orsaka. Sedan industrialismens början har mängden koldioxid i atmosfären ökat markant – från knappt 280 ppm (parts per million) till över 400 ppm. Den största delen av ökningen daterar till tiden efter andra världskriget.
Haven buffrar värme – tills gränsen nås
Men inte ens med ett tvärstopp av koldioxidutsläpp skulle vi helt undvika en viss fortsatt klimatförändring. Växthusgase