Hur påverkas fysiska
•
Hjärnan mår bra av fysisk aktivitet
Att röra på sig regelbundet påverkar flera funktioner i hjärnan och nervsystemet. Till exempel förbättras koordination, balans och reaktionsförmåga. Den kognitiva förmågan bibehålls, framför allt förbättras minne, planering och koordinering av uppgifter. Dessutom blir kvaliteten på sömnen bättre och depressiva symtom minskar.
Regelbunden träning har i djurförsök visat att produktionen av nya nervceller ökar i hjärnan, särskilt i områden som har betydelse för minne och inlärning.
När vi rör oss bildas det mer av tillväxtfaktorn BDNF (Brain-Derived-Growth-Factor) som fungerar ungefär som ett slags gödningsmedel för hjärnan. Den här faktorn stimulerar bildningen av nya nervceller men skyddar också mot att nervcellerna bryts ner. Det gör att det både blir lättare att lära sig nya saker och att komma ihåg sådant vi redan lärt oss
Fysisk aktivitet gör också att det bildas fler små blodkärl i hjärnan. Det leder till en ökad tillförsel av syre och när
•
Du mår bra av att röra på dig!
I den här modulen beskriver vi kort fysisk aktivitet och varför det är viktigt för oss människor att röra på oss. Därefter presenterar vi vetenskapligt baserade tips på hur du kan få till mer fysisk aktivitet i din vardag.
Vikten av fysisk aktivitet
Introduktion: fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet definieras som all kroppsrörelse som ökar energiförbrukningen utöver den i vila (Mattson et al 2021). Fysisk aktivitet kan utföras i hemmet, på arbetet, under transport, på fritiden eller som organiserad träning eller idrott. När den fysiska aktiviteten utförs på måttlig intensitet eller högre har den som bäst effekt på hälsan (Jansson et al 2021). Måttlig intensitet ger en märkbar ökning av puls och andning, dvs det behöver inte handla om att bli svettig (Mattson et al 2021).
Fysisk aktivitet kan ge effekter på kort sikt så som minskad oro, förbättrad sömn och kognitiv funktion samt sänkt blodtryck och blodsocker. Om man får till regelbunden fysis
•
Vårt rörelsemönster har förändrats på grund av den digitala utvecklingen och övergången till mer sittande under arbetstid och fritid samt den ökande användningen av motordrivna transportsätt. Både barn och vuxna sitter numera stilla under en större del av den vakna tiden. Stillasittande ökar risken för typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och flera vanliga cancerformer. Det gör stillasittande till ett av våra stora folkhälsoproblem. Långvarigt stillasittande kan även leda till belastningsbesvär i nacke och axlar.
Människors fysiska aktivitet påverkas av förutsättningar i vardagen såsom den fysiska, sociala och kulturella miljön och socioekonomiska resurser. Arbetet med att skapa mer jämlika förutsättningar för fysisk aktivitet och minskat stillasittande behöver därför bedrivas inom och me