Hur pratar äldre personer
•
Dialekter förr och nu
Svenska sedan 800-talet
Svenska språket har ur historiskt perspektiv genomgått stora förändringar som har avlägsnat det från det nordiska fornspråk som det en gång har utvecklats ur. De äldsta runinskrifterna i Norden visar att språket var ganska enhetligt under urnordisk tid, men relativt tidigt kan man urskilja skillnader mellan östnordiskt språk och västnordiskt språk. Från och med 800-talet räknar man runsvenska som ett separat språk.
Dialektsplittringens tid
De språkliga förändringarna ledde med tiden till att svenskan, i likhet med danskan och norskan, har splittrats i dialekter. Denna process kallas för dialektsplittring.
I vissa fall har en språkförändring medfört olika resultat i olika delar av landet. I andra fall har en nyhet bara slagit igenom på en del håll och på andra håll har då mycket gamla drag bevarats långt fram i tiden. Dialektsplittringen är alltså en följd av att processerna inte varit desamma överallt.
Äldre fornsvenska räknar man
•
Med tanke på hur befolkningsstrukturen i Finland ser ut finns det överraskande lite forskning om äldre och språkanvändning. Det vill författarna och redaktörerna som har medverkat i boken Vanhuus ja kielenkäyttö (”Ålderdom och språkanvändning”) råda bot på. Camilla Lindholm, professor vid Tammerfors universitet och en av redaktörerna för boken, säger att det viktigaste är att öka medvetenheten om hur viktig den språkliga aspekten är när vi talar med och om äldre, till exempel i servicesituationer och inom demensvården, men också i medierna.
Ögonkontakt och förnamn
– Det kan handla om enkla saker som man bara behöver bli medveten om, säger Lindholm och refererar till sin egen studie i boken där hon analyserar videoinspelningar från servicehem. Till exempel kan ögonkontakt vara väldigt viktigt när man talar med en person med minnessjukdom, men det är lätt att glömma bort och då kan budskapet gå förbi.
Att använda förnamn kan också ha en viktig funktion. Dels hjälper det persone
•
Så kommunicera du med demenssjuka personer
I takt med att demenssjukdomen fortskrider försämras förmågan till kommunikation och det kan vara svårt att veta hur man som närstående ska förhålla sig. Det kräver tålamod, respekt och förståelse. Läs tio tips som kan vara bra att tänka på.
1. Var en god lyssnare och försök förstå vad personen den säga
Om din anhöriga är ledsen avled inte genom att prata om annat utan låt den prata om sin ledsamhet eller gråta en stund.
2. Prata aldrig förbi, ”över huvudet” eller påpeka brister inför andra
Demenssjukas känsloliv fungerar ofta bättre än den intellektuella förmågan.
3. Undvik att prata om sådant som kan ge obehagskänslor
Argumentera inte och försök inte att övertyga. Ta fasta på nyckelord och upprepa dem. Visa att du vill förstå och har förstått.
4. Tänk på att känslan av trygghet och samhörighet kan förmedlas utan ord
Man behöver inte alltid prata för att förstå varandra.
5. Ha alltid ögonkontakt
Var närvarande och se