Hur började demokrati
•
Demokratins utveckling
Demokratins utveckling i Europa
Europas historia har varit långt från demokratisk. Innan demokratins genombrott styrde en regent i Europas olika stater, till exempel en furste, drottning eller kung. Demokratin i Europa har vuxit fram för att människor har velat ha en mer jämlik fördelning av makten.
I denna text beskrivs några händelser som har varit viktiga för demokratins utveckling i Europa.
Katolska kyrkan fick mindre makt
Den katolska kyrkan hade mycket makt i framförallt Västeuropa under flera hundra år. Regenterna som styrde tyckte att de hade fått sin makt från Gud och inte från folket. Under början av 1500-talet ville många människor förändra kyrkan. De tyckte att den katolska kyrkan var mer intresserad av makt och pengar än av den kristna tron. Flera regenter ville göra sig fria från den katolska kyrkan och själva ha den största makten. Flera länder i Europa lämnade den katolska kyrkan och blev protestantiska. Denna förändring av kyrkan kallas
•
Demokratin idag och i början av 1900-talet
Vilka ska få vara med och bestämma och vad ska medborgarna styra över? Dessa frågor är lika aktuella idag som de var för hundra år sedan. Samhället och omvärlden hade förändras vilket ledde till nya utmaningar och förutsättningarna var inte de samma i början av förra seklet. Här kan du läsa mer om vad som kännetecknar en demokrati och om synen på medborgarskapet runt förra sekelskiftet.
Bild: Melker Dahlstrand
I den här artikelserien kan du läsa om vägen fram till demokratins genombrott 1918-1922 och om utvecklingen därefter.
Folkstyrets grundläggande frågor
Demokrati betyder ”folkstyre”. Ordet har sitt ursprung i antikens Grekland. Så mycket är nog de flesta överens om. Men vad betyder det i praktiken?
För ungefär hundra år sedan fick kvinnor och män allmän och lika rösträtt. Det var en lång rad händelser som ledde fram till de avgörande besluten och demokratin fortsätter fortfarande att utvecklas. Då, liksom nu, behöver vi
•
Demokratin på tillbakagång i världen
På global nivå är de senaste 32 årens demokratiska framsteg utraderade. Den bilden framgår av det svenska institutet V-Dems forskning. En likartad bild ger två andra institutioner som genomför globala demokratimätningar, Freedom House och tidningen The Economist.
En av V-Dems slutsatser är att försvagningen av demokratin i världen främst har skett genom att fler länder hamnat i kategorin elektorala autokratier, det vill säga länder där politiska val genomförs men där valen är manipulerade eller den politiska oppositionen inte kan agera fritt. Enligt V-Dems demokratimätningar blev det hindunationalistiska Indien en elektoral autokrati redan 2020. Därefter har ytterligare flera länder flyttats ner till den kategorin, däribland El Salvador, Nigeria och Tunisien.
För närvarande lever 44 procent av världens befolkning i en stat som kategoriseras som elektoral autokrati. Det motsvarar 3,4 miljarder invånare. Dessutom ökade antal