Hur går lagstiftning


  • Vad är ett utskott
  • Vad är en grundlag
  • Lagstiftningsprocessen
  • hur går lagstiftning
  • Förarbeten (utredningar, propositioner m.m.)

  • Departementsserien (Ds)

    När regeringen har utrett en fråga kan den publicera sina slutsatser och förslag i Departementsserien (Ds).

  • Förordningsmotiv

    Till vissa av regeringens förordningar finns förordningsmotiv. I förordningsmotivet berättar regeringen varför förordningen kommit till och ger besked om hur förordningen ska tolkas och tillämpas.

  • Förordningsmotiv (söktjänst)

    Förordningsmotiv i pdf från och med Fm 2000:1 till och med Fm 2016:1.

  • Kommittédirektiv

    När en fråga ska utredas kan regeringen välja att tillsätta en kommitté. Regeringen ger då riktlinjer för arbetet i ett kommittédirektiv.

  • Kommittédirektiv (rättsdatabas)
  • Kommittédirektiv (söktjänst)

    Kommittédirektiv i pdf från och med Dir. 2006:1 till och med Dir. 2019:25.

  • Kommittéregistret

    Kommittéregistret innehåller uppgifter om pågående och avslutade kommittéer under regeringen. Registret visar ledamöter, arbetsplaner och vilka betänkanden som kommittéerna har publicera

    Vanliga frågor

    Hur ska jag förstå vad som sägs i lagen?

    För att förstå en viss lag behöver du ibland gå tillbaka till förarbetena och läsa om varför lagen infördes. För att hitta förarbetena behöver du följa lagstiftningen bakvägen, och för att förstå hur du ska gå till väga bör du känna till något om hur lagstiftningsprocessen går till.

    När du letar efter förarbeten till en viss lag söker du upp lagen på webbplatsen Svensk författningssamling eller i databasen Svensk författningssamling (SFS) i tryckt format.

    Om du till exempel söker fram lag 2006:545 om skyddsrum så hittar du längst ner på lagtextens första sida en fotnot som anger vilka förarbeten som hör till den lagen. I det här fallet står det: Prop. 2005/06:133, bet. 2005/06:FöU9, rskr. 2005/06:295. Dessa bokstäver och siffror uttyds så här:

    Regeringen lämnade under riksdagsåret 2005/06 en proposition till riksdagen med förslag till en ny lag. Propositionen var nummer 133 i ordningen. Riksdagen lämnade ärendet till Förs

    Det ordinarie lagstiftningsförfarandet – parlamentet och rådet antar lagar

    De flesta av EU:s lagar antas genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet, där det folkvalda Europaparlamentet och ministerrådet (som företräder de 27 EU-länderna) har lika mycket att säga till om. Kommissionen lägger fram ett lagförslag för parlamentet och rådet, som måste godkänna texten för att den ska antas som EU-lag. 

    Så går det till

    Europaparlamentet och rådet går igenom och ändrar texten i olika steg. Om parlamentet och rådet kan enas om ändringarna vid första behandlingen antas lagförslaget. Annars behandlas ärendet ännu en gång. Om de inte kan enas vid den andra behandlingen läggs förslaget fram för en förlikningskommitté, som består av lika många företrädare från rådet och parlamentet. Företrädare från kommissionen deltar också i kommitténs möten. När kommittén har enats skickas texten till parlamentet och rådet för en tredje behandling, så att den kan antas som lag. Vid de fåtal tillfälle