Hur höga vågor år

•

Monstervåg

Monstervågor eller jättevågor är vågor som är mycket större än de omgivande vågorna, ibland så stora att de kan sänka stora oceangående fartyg. Inom oceanografin definieras de mer precist som vågor vilka har över den dubbla signifikanta våghöjden (SWH). SWH definieras i sin tur som medelvärdet av den största tredjedelen vågor i en vågförteckning.

Eftersom monstervågorna verkar uppstå ur tomma intet och inte har de egenskaper man normalt förknippar med vågor, så har historier om monstervågor tidigare betraktats som skrönor och legender. Inom sjöfarten är man dock numera väl medveten om att det under en storm, i ett i övrigt normalt vågsvall, helt plötsligt kan dyka upp 25 till 30 meter höga vågor. I stormar på öppet hav blir normala vågor ofta 7 meter höga och i extrema fall upp till 15 meter höga. Under senare år har man med hjälp av satelliter kunnat göra observationer av hur stora vågor hastigt kan uppstå för att sedan lika snabbt försvinna. Observationerna

•

Extrema vågor

I nordiska farvatten är risken stor att möta höga vågorna i nordöstra Östersjön. Detta eftersom starka sydvästliga vindar är vanligast och blåssträckan här är lång. Redan söder om Gotland bygger denna vind upp hög sjö.

Längs den norra västkusten är blåssträckan som allra längst och här har också de svenska vågrekorden noterats. Den högsta signifikanta våghöjden 8,5 meter uppmättes under stormen Knud den 21 september 2018 och den högsta maximala våghöjden 14,4 meter i samband med stormen Egon den 10 januari 2015. Båda registreringarna är gjorda utanför Väderöarna.

Monstervågor

Extremt höga enskilda vågor har sjöfarare rapporterat under lång tid men först de senaste 15 åren har man kunnat observera och mäta dessa så kallade monstervågor. Det finns ingen enkel förklaring mer än att flera vågsystems energi vid unika tillfällen samlas i en våg. Monstervågor har en kort livstid.

Enligt Guiness rekordbok har man observerat vågor på 34 m på

•

Denna spöklika bild visar en enorm våg som tornar upp sig framför ett fartyg i Biscayabukten, ett farvatten känt för stormigt väder. Bilden är tagen omkring år 1940 och torde vara ett av de första bevisen för att monstervågor verkligen existerar. Courtesy the National Oceanic and Atmospheric Administration, in the public domain.

Vågor som brukar betecknas som jättevågor kan sägas höra till endera av två kategorier, dels tsunamier, dels vad som nedan kallas monstervågor. De två typerna av jättevågor skiljer sig när det gäller hur de bildats. Här behandlas främst monstervågor. De är enstaka gigantiska vågor, som plötsligt utan synlig anledning uppträder mitt ute på öppna havet. De kan slå sönder stora fartyg och har gett upphov till ett flertal förlisningar med stora förluster