Hur tätt behöver man

•

Guide för att bygga din altan

Att bygga altaner är ett av Sveriges vanligaste byggprojekt. Och det omsätter mycket pengar för byggbranschen att tillhandahålla olika lösningar för oss konsumenter. Här är en artikel där jag försöker hjälpa till på mitt sätt. Jag kommer ju ur ett grundperspektiv vilket jag tror kan tillföra något extra.

Navigera enklare i artikeln genom internlänkarna

Plintar, markskruv eller gjuta egen plint

Regelstommen

Altantrall

Altantak

Sköta altanen

Övrigt

Olika plintlösningar för altaner

Det finns också olika sorters plintlösningar för en altan.

Bjälkar och bjälklag för att bygga sin altan

Altanreglar/bärlinor bär ju upp altanen och behöver då vara av en annan dimension än trallen. Men det är också så att träskyddsmedlet behöver därför ofta vara lite kraftigare då reglarna är mer utsatta mot marken än trallen är. Det gör att man kan ha en annan klassificering på detta virke än exempelvis altantrallen.

När man ska bygga sin

•

jac skrev:
Jag har visserligen inte limmat särskilt breda skivor men till det lilla jag gjort så har jag använt Besseys K-Body Revo tvingar vilket fungerat bra.

[länk]

De är förvisso inte särskilt billiga men mycket trevliga att jobba med tycker jag.

EDIT: Glömde ju det jag egentligen skulle säga.
Jag tror mig ha sett någonstans att Plano rekommenderar ett avstånd på 35 cm mellan tvingarna i Plano pressen. Är det något som gör att dessa fungerar mycket annorlunda än vanliga tvingar/knektar eller skulle det kunna vara ett rimligt avstånd? (Jag tycker det låter långt emellan.)

Plano underlättar limningen då de trycker även på plattsidan och får bitarna att linjera.
Står det ingenstans att man ska ha vanliga knektar mellan planopressarna, för det sa uppfinnaren som jag hade kontakt med för många år sedan.

Plano går att ersätta med en list på översidan och en på undersidan och tvingar.
Snickarna jag jobbade ihop med under många år drog först åt knektarna lite och rä

•

Lufttäthet - Kan ett hus bli för tätt?

Eva Sikander

Vad är täthet?

Med täta byggnader menas ofta lufttäta byggnader, men begreppet kan också avse diffusionstäthet, regntäthet mm. För att byggnaderna skall bli energieffektiva, beständiga och fuktsäkra med god innemiljö är det viktigt att man under byggprocessen planerar och producerar för dessa olika tätheter. Denna artikel berör dock fortsättningsvis lufttätheten då det många gånger är denna täthet som man ibland känner sig tveksam inför. Lufttätheten anger hur mycket luft som kan strömma genom konstruktioner, oftast klimatskalet.

Bo i en plastpåse?

Många känner igen frågan – är det verkligen bra att bo i en plastpåse? Man kan ju inte andas i en tät plastpåse. Våra byggnader kan dock inte jämföras med en plastpåse eftersom vi har, och måste ha, ett ventilationssystem som ser till att luften inomhus byts ut i tillräcklig mängd (detta regleras bland annat i BBR).

Varför vill vi ha ett lufttätt klimatskal?

Det finns fle