Hur använder växter kväve
•
För mycket näring
Växten behöver olika näringsämnen för att kunna leva, utvecklas, blomma och sätta frukt. Det är framförallt tre ämnen som behövs i större mängd: Kväve, fosfor och kalium. De andra ämnena behövs i mindre mängder men alla näringsämnena påverkar växterna så både brist och överskott kan får förödande följder.
Symptom
Näringsämnena delas in i makro- och mikronäringsämnen. Makronäringsämnena behöver växten mer av men mikronäringsämnena är också viktiga även om växten behöver mindre mängd av dessa. Blir något av näringsämnena överdoserade reagerar växten i de flesta fall.
Symptomen beror på vilket eller vilka näringsämnen som tillförts i för stor mängd. Om överskottet leder till rotskador kan det visa sig som intorkade bladkanter och intorkade partier på blad och blommor.
Kväve, N, behövs för att växten ska få en bra vegetativ utveckling, det vill säga att den ska växa bra. För mycket kväve ger överdrivet frodiga plantor som ofta får stora mörkgröna blad och där bl
•
kväve, (N)
grundämne som finns rikligt i atmosfären, hydrosfären och biosfären men i begränsad omfattning i jordskorpan. Torr luft innehåller c:a 75,5 viktprocent kvävgas (N2) samt ytterligare vissa mängder kväve i form av ammoniak (NH3) och kvävoxider (NOx, N2O). Jordskorpan innehåller c:a 25 ppm kväve (g per ton), huvudsakligen som nitrater och ammoniumföreningar. De viktigaste mineralen är niter, KNO3 (salpeter) och nitratit, NaNO3 (chilesalpeter)
Kväve är nödvändigt för allt liv genom att det ingår i proteiner och nukleinsyror som i sin tur bygger upp biomassan. Kväve är ett av de allra viktigaste näringsämnena och är också det näringsämne som behövs i störst mängd. Men mängden tillgängligt kväve för växterna är en tillväxtbegränsande faktor i de flesta skogsmarker. Kvävebrist påverkar inte fotosyntesen, men hämmar växternas förmåga att tillgodogöra sig fotosyntesen i och med att bladproduktionen försämras och att stärkelse anhopas i bladen. Kvävebristen påverkar rötterna i min
•
Kvävets kretslopp
Kvävets kretslopp är den cykel som innefattar kväve och ämnen som innehåller kväve, och beskriver de kemiska, biologiska, geologiska och fysiologiska processer som sker i naturen.
Jordens atmosfär innehåller ca 78 % kväve, och rymmer den största delen av jordens kväve. Kvävet ingår i många biologiska processer och är nödvändigt för livet på jorden. Det ingår i alla aminosyror, i många proteiner, och finns med i de baser som bygger upp nukleinsyror, till exempel DNA och RNA. Kvävet ingår i klorofyll, som växter använder i sin fotosyntes för att bilda näring och växa.
Kvävet omvandlas genom olika processer till kemiska bindningar som är användbara för Jordens livsformer. Det gasformiga kvävet omvandlas till viss del med blixtens hjälp under åskväder, men den största delen av omvandlingen står en- och flercelliga bakterier för. Dessa har ett enzym som hjälper dem att kombinera kväve med väte för att skapa ammonium. Detta ammonium använder sedan bakteri