Hur kan mjölk bli
•
"Det vita giftet"
I bondesamhället var det bara barn och äldre som drack färsk mjölk. Att dricka färsk mjölk ansågs länge som ett slöseri.
Det fanns också en viss rädsla för att dricka färsk mjölk. Det kallades ibland "det vita giftet". Anledningen var utbrott av salmonella och tuberkulos som orsakades av bakterier i mjölken, till följd av att mjölken inte kunde kylas ner och att pastörisering var okänt.
Men i industrisamhällets framväxt förändrades mycket. Socialdemokraternas vision om det goda folkhemmet blev ett begrepp på 1930-talet. Där skulle svenskarna vara rena, friska, utbildade och bo i bra bostäder. Forskarna upptäckte det ena vitaminet efter det andra och vitaminerna kom att bli en viktig del i statens ambitioner att göra svenskarna friskare.
Ingrid Julin får ett glas mjölk år 1930. Foto: Okänd.
Mellanmål vid köksbordet år 1945. Foto: Lena Böklin
Staten drev kampanjer om att äta rätt för att förbättra folkhälsan, mjölken sågs som en viktig del i detta. Sa
•
Mjölkens färd – från ko till bord
Vad händer egentligen från det att mjölken lämnar kon till den kommer till ditt mjölkglas? Här får du följa mjölken på färden!
När korna har mjölkats samlas mjölken i en tank på gården och kyls ner till 4 °C. Mjölkbilen kör mjölken till mejeriet där den pumpas in i kylda silotankar och förvaras innan den blir olika mjölkprodukter och förpackas.
Mjölken kontrolleras både på gården och mejeriet så att den håller bra kvalitet. Lukt och smak, samt fett-, protein- och bakteriehalt samt celltal är det som kontrolleras. Här säkerställs det också att mjölken inte innehåller några rester av antibiotika eller andra främmande ämnen. På mejerier genomgår mjölken ett antal processteg som omfattar separering, standardisering, homogenisering, pastörisering och eventuell tillsats av vitamin D innan den förpackas.
Separering och standardisering
Mjölkens naturliga fetthalt är ungefär 4,2 procent. För att mejerierna ska kunna erbjuda mjölk med olika fetthalter s
•
Grundvillkor – livsmedelssäkerhet vid mjölkning
Branschriktlinjer – hygienisk mjölkproduktion
Det finns nationella branschriktlinjer för att hjälpa mjölkföretagen att producera säkra livsmedel. Bland annat finns det sådana riktlinjer för hygienisk mjölkproduktion. Genom riktlinjerna ger branschen rekommendationer om hur mjölkföretagen kan uppfylla bestämmelserna och målen i lagstiftningen. Branschriktlinjerna innehåller också en del krav som är specifika för branschen och som går utöver bestämmelserna i lagstiftningen.
Det är frivilligt att följa branschriktlinjerna, men de är ett bra hjälpmedel.
Den som levererar mjölk till en mejeriförening som är medlem i LRF Mjölk, förväntas i regel följa både branschriktlinjerna och mejeriföreningens eget kvalitetsprogram. De nationella branschriktlinjerna har granskats av Livsmedelsverket.
Läs mer om Branschriktlinjer på Livsmedelsverket webbplats.
Säkra mjölkens kvalitet
I lagstiftningen finns en rad kra