Hur språk kan ändras
•
I alla situationer där talare med olika modersmål möts uppstår någon form av språkkontakt, dvs. ett läge där språken potentiellt påverkar varandra. Hur, i vilken grad och i vilken riktning denna påverkan sker beror dels på talarnas förhållande till varandra, dels på språkens prestige och inbördes dominansförhållande. Vilken prestige ett språk har uppfattas inte på samma sätt av olika grupper av talare. På skolgårdarna i huvudstadsregionen har finska hög prestige, medan ungdomarna i Mariehamn eller i Korsnäs mera sällan lånar in finska ord.
Det finns knappast något känt språk som skulle vara fullkomligt opåverkat av ett annat språk; språk har varit i kontakt så länge människan har haft språk att kommunicera med, eller närmare bestämt så länge det har funnits åtminstone två grupper människor med olika språk som har haft orsak att kommunicera med varandra. Det normala är att kontaktfenomen uppstår vid tvåvägskommunikation men påverkan kan också ske bara en väg, t.ex. via litteratur, t
•
Ett språk i förändring
I takt med att samhället förändras så förändras det svenska språket. Förändringar kännetecknar ett levande språk, om språket inte förändras har det dött ut. Men innebär förändringarna en språklig berikning eller utarmning?
- Om språket var dåligt så skulle det ändras så att det blev bra för våra ändamål. Vi har de ord och böjningar vi behöver, varken mer eller mindre. Om ord blir onödiga så kommer de snart att falla i glömska och ersättas av nödvändiga ord i stället. Det är ingen slump att ord som "dumpstra" och "flygskam" uppstår idag och inte för hundra år sedan. Att språket nu skulle vara fattigare är fel, säger Nils Dverstorp.
Från runskrift till Twitter
Även sättet att förmedla sig på förändras. Då: runskrift. Idag: sociala medier.
- Järsbergstenens text kanske kan jämföras med Twitter idag. ”Ljuv heter jag. Korp heter jag. Jag Erilen skriver runorna” står det i nusvensk översättning. Vilken funktion den här texten har haft vet vi inte. Men ma
•
Ett språk i förändring
Språket blir mer informellt
Sedan 1970-talet har det pågått en utveckling mot ett alltmer informellt språk, i både tal och skrift.
Direkt, personligt tilltal har blivit vanligare. I stället för Den som kör bil på vintervägar, ska köra lite långsammare skriver man oftare i dag Om du kör bil på vintervägar, ska du tänka på att köra lite långsammare. Vi tilltalar varandra med du och förnamn i stället för Ni, titel eller efternamn, som var vanligt förr. Den utvecklingen beror på att samhället blivit mer jämlikt.
Tydligast är det informella språket i snabba medier som chatt, sms och X, där man ofta skriver snabbt och talspråkligt och med korta, ofullständiga meningar och många förkortningar. Vissa sådana språkdrag slår även igenom i medierna, inte minst i tv, reklam och bloggar.
Myndighetstexterna har blivit enklare och begripligare. Detta är delvis en del av den allmänna språkutvecklingen, delvis ett resultat av ett medvetet språkarbete på många myndi