Hur växter kikärtor
•
Kikärt
Kikärt (Cicer arietinum), kallas även för garbanzoböna eller garbanzoärt[1], liknar gul ärta, men har en skrynklig yta. Kikärter härstammar från sydvästra Asien[1] men importeras i dag huvudsakligen till Sverige från Turkiet. De är rika på proteiner, mineraler och kostfiber och har en nötliknande smak. De mosar sig inte vid kokning utan ska kokas väl. Kikärter används i grytor, sallader, soppor, pastejer, hummus och falafel.
Till skillnad från andra ärtväxter bidrar kikärt inte till att liva upp jorden, utan uttömmer den i stället så att andra växter, även ogräs, får svårt att växa. Denna allelopatiska effekt observerades av Theofrastos redan 300 f.Kr.[2]
Tillagning
[redigera | redigera wikitext]Torkade kikärter blötlägges i rikligt med vatten ca 8–12 timmar. Blötläggningsvattnet hälls sedan bort och kikärterna kokas i nytt vatten i ca en timme. Ett annat sätt är att koka upp kikärterna, låta stå i 3 timmar och sedan koka dem klart.
Kikärter säljs ä
•
Baljväxter - fakta och recept
Kikärtor
Kikärtorna växer upp till tre stycken tillsammans i en luden, grön ärtskida och säljs i torkad eller konserverad form men även nermalda som kikärtsmjöl. De beige ärtorna är rika på protein och fibrer och har en nötig smak och krämig konsistens.
Kidneybönor
Kidneybönan har en njurlik form, säljs torkad eller konserverad och är rik på protein och fiber. Smaken är mild, något söt och konsistensen mjuk och mjölig.
Cannellinibönor
Den vita, njurformade cannellinibönan kallas ibland för vit kidneyböna och finns torkad eller konserverad. Cannellinibönor har en krämig, mild smak och är rika på protein och fibrer.
Belugalinser
De små svarta belugalinserna är protein- och fiberrika och har fått sitt namn efter sin visuella likhet med belugakaviar. De säljs torkade och har en rik, nötig smak. Linserna håller ihop bra vid kokning vilket ger en spänstig lins med gott tuggmotstånd.
Röd
•
Unik kikärtsodling på Öland – först i Sverige
– Efterfrågan på växtbaserad kost har ökat enormt, på bara några få år har vi ökat vår produktion av baljväxter med omkring 25 procent, säger Håkan Johnsson, VD på Kalmar Ölands trädgårdsprodukter.
Efter sex års testodlande har man funnit ett utsäde från Grekland som klarar det svenska klimatet. Vid månadsskiftet april-maj sår man kikärtorna och de kommer odlas på sex ställen runt om i Sverige. Tre odlingar på Öland, en på Gotland, två på fastlandet.
Vid skörden i slutet av sommaren räknar Håkan Eriksson med runt 75-80 ton kikärtor.
– Jag tror det kommer gå bra och jag tror vi kan få fram flest kikärtor här på Öland, upp mot 80 procent.
Varmt klimat och kalkrik bördig jord
Håkan Johnsson menar att Ölands varma klimat kombinerat med den kalkrika och bördiga jorden som finns på ön är optimal för att odla baljväxter. Det gör att han ser ljust på den svenska kikärtans framtid.
– Tack vare de sex åren vi provodlat ärtan ser jag inte nå