Hur påverkar fritid
•
Därför är fritid och hälsa avgörande för att unga ska klara gymnasiet
I studien ”Åtgärder för hållbar utbildning och hälsa bland ungdomar (ACTION”) har Katarina Bälter fokuserat på aktörsperspektivet. Hon och hennes forskarkollegor, inklusive Camilla Eriksson, lektor i folkhälsovetenskap, har intervjuat personal som ansvarat för aktiviteter eller arenor där ungdomar befinner sig på fritiden, som till exempel ungdomsgård, kyrka, bibliotek, kulturskola, idrottsklubbar och liknande.
Investering i hälsa och framtid
I intervjuerna lyfte personalen särskilt fram att en meningsfull fritid påverkade ungdomarnas psykiska hälsa i positiv riktning genom sociala relationer och stöd från trygga vuxna.
"Att erbjuda en plats att vara, och speciellt strukturerade aktiviteter, kan därmed betraktas som en investering i ungdomars hälsa och framtidsutsikter", säger Katarina Bälter.
Ger minskad stress och psykisk ohälsa
Tidigare forskning visar på tydliga samband mellan goda sk
•
Folkhälsan i Sverige är bra, sett ur ett globalt perspektiv, och i flera avseenden blir den bättre. Samtidigt finns en ojämlikhet i hur hälsan ser ut i befolkningen och hälsoskillnaderna mellan vissa grupper ökar. Personer med lägre utbildningsnivå har generellt sett en sämre hälsa och sämre förutsättningar för en god hälsa än de med högre utbildningsnivå.
En utmaning inom området levnadsvanor är ett ökat stillasittande. Nästan hälften av befolkningen i åldern 16–84 år har övervikt eller fetma. Psykisk ohälsa är också ett stort folkhälsoproblem som kan ta sig uttryck i stress, oro eller sömnsvårigheter.
Friluftslivet kan vara en viktig resurs för att möta dessa utmaningar, och dessutom utgöra en hälsofrämjande arena för att utjämna hälsoskillnader mellan olika gruppe
•
Meningsfull fritid viktig
för ungas mående och resultat
Studien har genomförts bland ungdomar i åldern 16–19 på gymnasieskolor i Västerås. Syftet var att studera hur ungdomar själva upplever förutsättningarna för och betydelsen av en meningsfull fritid. Forskarna har använt sig av fokusgruppintervjuer och intervjuer med 41 ungdomar.
Resultaten visar att:
- Ungdomarna vill att deras fritid sker på deras villkor och att de själva ska få bestämma hur de vill spendera den.
- Ungdomarna upplever att fritidsaktiviteter inte alltid sker på jämlika villkor, till exempel avseende ålder, kön, socioekonomisk status, utländsk bakgrund, geografisk lokalisering och funktionsvariation.
- Sociala relationer, med exempelvis vårdnadshavare och ledare, var viktiga för att möjliggöra fritidsaktiviteterna och vänner utgjorde en viktig del av fritiden.
- Ungdomarna uttryckte att det var viktigt för dem att ha en balans mellan fritiden och skolan. Förutsatt att denna balans finns, så upplevde ungdomarna