Hur tunna gröna

•

Hushållsavfall- bruna och gröna tunnan

Nya krav på godkända påsar för matavfall

En stor del av det insamlade matavfallet behandlas i biogasanläggningar som producerar certifierad biogödsel. Från och med 1 januari 2023 får endast godkända insamlingspåsar tas emot av biogasanläggningar som producerar certifierad biogödsel. En godkänd insamlingspåse är certifierad enligt EN13432 eller utvärderad för kontakt med livsmedel enligt (EC) No 1935/2004.

Detta innebär att kommuner som vill lämna sitt matavfall till biogasanläggningar som producerar certifierad biogödsel måste kunna visa ett intyg, eller liknande, som styrker att insamlingspåsen uppfyller de nya kraven.

Bakgrunden till beslutet handlar om att biogödsel måste hålla hög kvalitet för att bibehålla dagens höga krav och för att säkerställa att inte oönskade ämnen kan läcka till biogödseln.

Oxelösunds kommun transporterar sitt matavfall till Tekniska verken i Linköping där kravet måste vara uppfyllt.

Fastnar dina matavfalls

•

1 mars 2021 I Husbyggaren nummer 3/2019 berättade vi om några viktiga aspekter och krav som bör ställas på gröna tak i dagens byggprojekt. Högst upp på agendan ligger täthet, säkerhet och dagvatten. Artikeln avslutades med konstaterandet att en kartläggning över skötsel och underhållsfrågor saknas och ska tas fram. Läs hela artikeln som pdf här.

I föreliggande artikel lyfter vi just skötselfrågorna. Vad har saknats? Vad har åtgärdats inom det aktuella Vinnovaprojekt (UDI Steg 3) Gröna Täta Tak (GTT)? Och vad återstår att göra efter att projektet avslutats? Projektet löper efter viss förlängning fram till november 2020.

Skötsel av gröna tak
Man skiljer på olika typer av underhåll:

Planerat underhåll – byte och utveckling av ett grönt tak
Avhjälpande underhåll – stödsådd, återplantering med pluggplantor, dress med nytt material som t.ex. biokol, m.m.
Drift – rensning, bevattning, ogräsrensning, skräpplockning m.m.

Driften är den stora kostnaden under ett grönt taks hela

•

Larsson, Albin, 2024. Tunna gröna linjen : de ”gröna bandens” roll i Uppsalas planering 1958–2016. Second cycle, A2E. Uppsala: SLU, Dept. of Urban and Rural Development

Preview

PDF
4MB

Abstract

Inom den stadsplanering som många landskapsarkitekter verkar inom är frågor rörande förtätning och grönstruktur återkommenade. Inom grönstrukturen ryms, vad detta arbete kallar för, ”gröna band”. Banden utgörs av långsmala, ej hårdgjorda markytor med växtlighet som löper genom stadsväven. Detta arbete undersöker hur Uppsalas övergripande planer (generalplaner, kommunprogram och översiktsplaner) har planerat för de gröna banden mellan 1958-2016, och hur förtätningen har påverkat denna utveckling. Följande två frågeställningar ligger till grund för arbetet:
- Hur har planeringen av gröna band utvecklats inom den kommunala övergripande planeringen av Uppsala stad mellan åren 1958–2016?
- Hur förhåller sig den övergripande kommunala planeringen av de gröna banden och förtät